Hej!
På torsdagen var det dags att ge sig iväg till den andra byn. När morgonrutinerna var avklarade fick jag lifta med babu nästan ända fram till huset där Peter och Caroline var. Ungefär halvvägs lossnade nipplen till kopplingsvajern. Som tur var satt nipplen kvar i fästet. Vi var inte långt från ett hus när detta hände, så babu gick dit och lånade en tång. Han lyckades att klämma fast nipplen över vajern och få det att fungera igen. När jag kom fram satt Peter och Caroline på verandan och vilade. De hade gjort 2 av 15 intervjuer på morgonen och sedan skulle damen som översatte iväg på ett möte. Det blev lite ris med tillbehör och sedan visade Caroline mig fälten där det skulle odlas ingefära på. Jag tog några bilder och sedan gick vi tillbaka.

E0CCDAD4-7A51-43F8-B158-7056D011E72C68FA1AD0-A549-413E-8276-393D6961F73FCA1D07F2-82D2-43B2-9136-AE5D14BCCB685867E483-76E5-420E-BF28-BF8182E2C864EE832A15-E79E-424E-8748-9D06007C137E21113CA0-42C2-4A7F-9983-3543FF7662E2Vi satte oss på verandan igen och gjorde i stort sett ingenting i ett par timmar.

AD7E506B-8D03-441B-B8DC-8059297329C97070600F-0FE2-41F4-825B-40B37D1EFC34Att googla info om uppdraget var nästan omöjligt då täckningen pendlade från en pinne till ingen service. Jag blev rastlös, frågade Peter och Caroline om dom ville gå en sväng. Peter hade ingen lust, men Caroline hängde på. Bara ett par hundra metet från huset, nerför berget bakom några bambu och bananträd, höll dom på att bygga ett nytt hus. Det gamla huset som stod jämte, var det sprickor i från jordbävningen och var farligt att bo i.

706B726C-6D13-47E1-BC0D-F39C97902C6AF957670F-6FF0-45E0-8D49-6430F2BCA76BHusen i byn ser ut att vara riktigt gamla, men de flesta personer vi frågade om åldern på husen, fick vi svaren 35-40 gamla. Vi vandrade vidare och kikade oss omkring,

2A86C909-689D-4EF4-8E7F-A2E903B1942A5E15BA9D-5921-4FA7-9BBB-5470BCE1FEAD4746A63F-8387-4014-8177-7CD189B98794rätt som det var blev vi inbjudna i ett hus för att äta mat. Det är så det fungerar här. Sonen i huset satt på golvet och styckade en get.

8878E761-6057-43E3-BE16-B164C88F4FA51927E94A-CAAF-48D8-89DD-9F05A482645E78F0E699-C103-43E9-87C7-61AFAF890A67När vi ätit färdigt gick vi vidare. Vi hann inte mer än 50 meter ner på vägen för än grannfrun kom ut och ropade och vinkade. Jag förstod inte ett ord, men Caroline som kan några fler ord än mig, berättade att hon också ville bjuda på mat. Hon svarade att vi var mätta och skulle gå hem. När vi kom tillbaka till huset blev det mer mat. Senare på kvällen kom kvinnan som var översättare hem. Vi bestämde att vi skulle göra så många intervjuer som möjligt mellan 07:30-10:00 dagen därpå. Efter det skulle Caroline besöka en skola för att skriva om den. 10:00 skulle jag vandra hemåt, för att det inte skulle bli natten innan jag kom till Katmandu. Jag var uppe 06:00 för att ta några bilder på fälten i morgonljuset, gick tillbaka och fick te. Halv 8 var den kvinnliga översättaren tvungen att ge sig iväg på något möte och skulle inte vara tillbaka innan lunch. Då ändrade jag mina planer med och vandrade hemåt kl 08:00.

B92B13C9-1F9B-457A-B081-69D48121B47D203E12CE-A3DD-4D04-A812-9ABBB120E81FAD090C19-5A81-409F-8E64-BDEAC1E0C3486E25FC57-82DE-4320-931A-9A7EA43F9E8DEBA20080-88CE-451F-A489-3963E4E2A9954F968D7A-94FA-419E-81C5-D96F4E39BD7FEn timma i rask takt, var jag tillbaka i Sirkhali. Där fick jag tidig lunch, gick sedan ner och duschade och tvättade kläder. Jag packade min väska och begav mig till busstationen i Devighat. Deluxbussen hade redan gått, och nästa buss som skulle gå var redan fullbokad. Jag fick ta en public buss istället. Även denna buss var fullsatt, men här kan man sitta på pallar och hinkar i mittgången. Denna resa tog 2 tim längre än vanligt, kanske pga eftermiddagstrafiken i Katmandu. Så jag satt 5 tim på en pall i mittgången. Denna gång hoppade jag av 700 meter innan den stora bussstationen, på så vis sparade jag halva sträckan att gå. Jag gick direkt till mitt home stay och checkade in. Aama i huset hade precis ätit nudelsoppa och det fanns en portion över till mig. Jag visste att Camilla och Vetle var i Katmandu och jag hade med ett minneskort som Vetle hade glömt i Carolines dator. Jag skickade iväg ett mess och kollade var dom var. Dom skulle gå och äta på Katmandu steakhouse och en halvtimma senare möttes vi upp. Efter det gick vi till ett annat ställe och tog en drink. Klockan var 21:00 och jag kände att det var dags att dra mig hemåt. Jag visste inte riktigt var jag var, men Camilla sa att hon trodde att om jag gick en viss gata rakt fram, skulle jag hamna i närheten av VolNepals Office. Det stämde inte riktigt när jag tog fram Google Map. Så med 11% batteri kvar navigerade jag mig fram till där jag kände igen mig. Idag är det soligt i Katmandu, men inte dit jag tänkte göra en utflykt till. Så det får bli tidigt i morgon i stället.

Vi hörs …..

Annonser